Två varv runt sjön avslutade kvantitetsveckan

Senaste veckor har min totala distans legat runt 30 km per vecka. Det här veckan låg jag på trettio redan efter fredagens runda så varje km på helgpasset skulle göra detta till min kvantitetsmässigt bästa vecka. Kroppen kändes bra inför dagens runda, men det var över fem timmar efter lunchen när jag skulle dra iväg så jag kände mig lite småhungrig. Hustrun hade råkat sätta i sig min sista Snickers så jag fick ta med mig lite nötter och några non-stop som låg i lördagsgodiset. hydroTestade Nectar Hydro elektrolyt i vätskan idag. Blev lite förvånad över hur långsamt tabletterna löstes upp.

Första kilometern gick på 5:45 i den 25 gradiga solen och motvinden. Provade drickan. Förvånansvärt söt smak för att vara svart vinbär. Tydligen är det en del socker även i elektrolyter. I alla fall i denna. Rätt god ändå. Efter ett par kilometer till provade jag att käka några non-stop. Tuggade och tuggade och fick inte ner en bit. Fick skölja ner dem med ett par munnar ur vätskeslangen.

Malde på i 5:30-fart och vid sundetbron såg jag ett par föräldrar till en av min sons klasskompisar. Deras glada och förvånade uppsyn gav mig en välbehövlig mental kick. Kände att det skulle vara lite roligt att springa förbi dem en gång till tanken på ett varv till runt sjön väcktes till liv. Efter cirka åtta kilometer kändes magen lite orolig och jag fruktade en utveckling som skulle leda till maghaveri. Funderade på vad jag skulle göra om benen skulle piggna till. Dra på eller hålla igen för magens skull. Det blev inte relevant för när jag passerade första varvmarkeringen vid 12 km var de lika sega. Hade jag inte haft ”publiken” som mål där borta på bron hade jag troligen stoppat. Det gjorde jag alltså inte och fortsatte. Kilometer efter kilometer passerade i 5:30-fart och benen kändes halvtröga hela tiden. När jag passerade bron var de inte längre kvar. Fortsatte varvet runt i samma fart. Magen kändes ok, men benen var tröga. I synnerhet låren var möra i uppförsbackarna.

När jag började närma mig slutet på andra varvet kände jag att det skulle vara roligt att sätta ett nytt distansrekord, men jag var mör så ett varv till var fullständigt uteslutet. Nöjde mig med att öka tempot lite och avsluta med två lite rappare kilometer. Runmeter loggade mitt nya distansrekord till 24 km på tiden 2:08:44 och snittpuls 158 bpm. Appen fick lite spelet på slutet när det kom åskmoln för jag sprang absolut inte den 21a kilometern på 3:03. Men snittet på 5:21 stämmer och de sista tre gick lite snabbare så jag tippar att avslutningen låg i snitt på 4:45 min/km. Inte så illa stapplat på tunga ben.

Bäst av allt är så klart en skadefri vecka där jag lyckades avverka för mig finfina 55,9 km totalt! Det enda jag lider av nu är lite möra fötter och trötta ben, men det är bara gött! Nu lägger jag upp benen för lite välförtjänt vila i TV-soffan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: