Jag tog mig runt i alla fall

Senaste dagarna har jag stått och tittat på fotboll i olika former. Hälarna har varit rätt möra efter alla timmar till fots på konstgräs och betong. Så vaderna var tunga från första steget idag. Vädret var tungt också. Hög luftfuktighet, 20 gradig värme, molnigt och åska i luften. Valde att springa varvet runt sjön bakläges idag för att inte frestas att vända vid tunneln. Startade i 5:00-fart. Strax före 1000 meterspasseringen blev jag ikappcyklad av en konsult som skulle runt sjön på mountainbike. Vi växlade några ord och sen satte han iväg. Jag försökte hänga på för att se hur fort han skulle cykla, men insåg genast att det var helt omöjligt. Han drog på i säkert 2 min/km. Det lilla rycket drog upp tempot till 3:50 och pulsen till 168 bpm. Snittet för kilometern blev 4:40. Med tunga vader visade det sig vara tufft att hålla fem min/km redan på den andra kilometern. Pulsen var uppe och vände vid 172 bpm som högst, men gick ner till 165 i snitt. Sträckan gick på 4:59. Kämpade på med 166 bpm i snittpuls och tredje gick 5:12. Var trött, varm, tung och seg inför den branta backen på den fjärde kilometern och tankar på att ge upp började komma in i skallen. Bet ihop och kämpade mig upp. Såg fram emot att låta benen flyga på i nedförsbacken, men det gick inte alls. Regn och trafik hade lyft fram mycket småsten som jag var tvungen att parera för i mina tunna Vibram Speed. Fick bromsa och sicksacka mig nedför backen.

Rundan runt sjön fortsatte i samma stil. En varm tung mental kamp mot stela vader och stigande puls. Fick inte i mig mycket vätska när jag drack på grund av flåsandet och den äckliga gummiaktiga bismaken av sukralos. Hade bara fyllt ryggan med vatten idag, men jag tror att sukralosen bitit sig fast i själva vätskeblåsan. Efter drygt åtta tunga kilometer, men snittfart någon sekund över fem minuter kom jag till bokskogen. Bestämde mig för att hålla farten milen ut och sedan sakta ner och lunka eller gå hem. När jag kom flåsade ut ur bokskogen med stela vader och pulsen uppe på 178 bpm föll jag in cirka 20 meter efter en lång äldre man. Hoppas jag inte springer pensionärssakta nu, tänkte jag och malde på. Nej, riktigt så sakta sprang jag inte. Jag sprang ikapp, förbi och ifrån den äldre mannen genom att hålla 5:15 på den tionde kilometerna. Milen gick på 51:17 idag. Var väldigt tung och seg, men fortsatte ändå sista biten hem i samma fart.

Det var en stor lättnad jag klockade av efter mina 11,5 km idag. Detta var nittonde gången runt sjön, men det kändes nästan som en lika stor seger att komma runt idag som första gången. När jag kom hem var jag helt slut och magen var också i uppror. Otroligt va det går tungt nu.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: