Pulslek runt sjön

Gårdagens långrunda blev bara en vanlig runda. Så idag drog jag ut på en ny löprunda. Gillar inte att köra intervaller för det är helt enkelt inte roligt och jag springer för nöjes skull. Fartlek är ok så jag har funderat lite på om det skulle kännas bättre att köra intervaller mot pulsen än mot klockan. Hur? Jo, jag tänkte mig helt enkelt att jag springer fort tills pulsen når en viss nivå och sen slår jag på farten och låter pulsen droppa ner till en viss nivå. Så hade jag alltså tänkt mig dagens pass om kroppen kändes skapligt hel. Valde Fivefingers Lontra idag för inte testa både skor och ny träningsmetod samtidigt.

Började med en soft 5:30 kilometer och en lite raskade andra på 5:00. Under den tredje ökade jag farten tills jag låg på 170 bpm i puls. Då höll jag 4:30-tempo. Släppte på farten till 5:00 och pulsen sjönk snabbt till 166 bpm och stannade där. Ökade och när jag kom till 4:20-tempo var jag i 170 bpm. Under den sjätte kilometern gick jag in för att få ner pulsen rejält och sänkte till 6-tempo. Pulsen sjönk fort till 160, men sen sjönk den jättesakta. Trots att jag fick bromsa in till 6:30-tempo för att springa förbi ett par hästar och höll farten hela kilometern ut kom jag inte under 157 bpm. Ökade farten rejält med sikte på att nå 180 bpm i puls ganska fort. Krävdes cirka 500 meter i stigande fart och när jag nådde 180 bpm var jag uppe i 3:45-tempo. Bestämde mig för att verkligen sänka pulsen och började gå. Nu rasade pulsen ner. Behövde inte gå 100 meter för att få ner den till 145 bpm. Joggade igång igen.

Tog mig upp för rundans största backe i 6-tempo och drog upp farten i nedförsbacken med sikte på 180 igen. Pulsen steg snabbt till 160 bpm, men sen gick det trögare. Fick springa ett par hundra meter i 3:25-tempo och pulsen vägrade ändå kliva över 179. Kylan rev i halsen och jag började vingla på den hala isen och slog om till gång igen. Pulsen rasade fort ner till 150 bpm och jag började jogga igång igen. Ökade igen med sikte mot 180. Nu hade benen blivit lite sega och jag gnetade på större delen av den nionde och tionde kilometern i 4:00-tempo. Det räckte inte så jag pressade benen till max. Låg i 3:20-tempo ett hundratal meter, men pulsen vägrade stiga över 177 bpm. Benen kunde inte gå fortare och flåset tog slut så det fick räcka. Joggvilade i 6-tempo en stund och ökade sista kilometern hem. När jag var hemma var jag uppe i 4:10-tempo och pulsen uppe i 174 bpm.

Intressant upplevelse. Jag trodde att det pulsen skulle stiga fortare mot slutet när jag var trött, men det visade sig att låren och flåsigheten satte stopp före pulsen. När jag kom hem var jag lite mör på mina gamla välkända ställen på skenbenen. En antydan till benhinneinflammation eller överanstränging möjligen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: