Mental träning och mental återhämtning

Idag var en sådan där dag då min tioårige son inte hade någonting att göra. Som alla vet förkastar en sysslolös tioåring alla förslag också. Nu framåt kvällen skulle jag ta mig en återhämtningsrunda medan revbenen låg på grillen. Motsträvigt hakade den sysslolöse på.

Innan jag fått på mig skorna drog han iväg i maxfart. Typ fyra min/km i några hundra meter. När jag kom ikapp slog han om till gång. Det var tydligt att han bestämt sig för att strula idag.

20140810-202444-73484237.jpg

Jag försökte med lite olika argument få honom att hålla en jämn och lugn fart, men idag blev det samma oregelbundna intervaller som första gången vi sprang. Han var omväxlande pratsam och omväxlande tjurig. Mellan rusningen hade han ”håll” på de mest konstiga ställen. Med cirka hundra meter kvar hem gick han och haltade fram för att sen som Christano Ronaldo bli pigg som en mört och rusa i maxfart igen.

Efter dessa mentalt tärande två kilometer tog jag sedan två och en halv kilometer i jämn 5:30-fart för att återhämta mig. Kroppen kändes lite småseg som väntat efter gårdagens långpass.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: