Vad är egentligen meningen med OS?

Efter att jobbat med att bygga ett rum till lillgrabben har orken inte räckt till för löpning. i alla fall inte i ösregn och kraftig blåst. Men idag var rummet färdigt så jag gav mig ut på en morgonrunda. När jag gav mig av hade jag precis läst lite om de svenska uttagningarna till OS. Det blir man inte munter av. En större samling godtycke och orättvisa är svårt att tänka sig. Är det något som retar upp mig så är det just orättvisa. Så medan jag harvade mig fram i mitt 5:30tempo funderade jag över hur SOKpamparna resonerar där de sitter och ödelägger många års dedikerat slit och sätter upp orimliga kvalgränser som ändras från ett OS till ett annat. Till något OS kan det räcka att vinna SM och till ett annat ska man anses tillhöra de åtta bästa i världen. Hur skulle ett OS se ut om alla länder agerade som SOK? Då kanske det inte ens skulle gå att skrapa ihop deltagare till en final på 100 meter. Skulle bli ett rätt snabbt överstökat evenemang över en helg. Hur kul skulle det vara?

Vad är förresten meningen med OS? Att det ska vara en tävling mellan länder för att se vilka som får ihop flest medaljer? Det känns ju som en på förhand helt meningslös tävling. Utgången är ju given att antalet invånare kommer att påverka det mesta. Usa, Kina, Ryssland kommer så klart alltid att slå Malta, Salomonöarna, Lichtenstein och så vidare. Ok, att Sverige tävlar mot Norge är väl en jämn och intressant kamp? Jämn, ja kanske, men vad är det egentligen man tävlar i när man lätt kan få ett par medaljer med att snabbt få ett par toppdeltagare från afrika att byta nationalietet. Är det fusk? Kanske inte, men vad är egentligen poängen men nationaliteter när deltagare hoppar strömhopp över gränserna?

Ok, om vi struntar i nationsflaggorna då? Det är väl alltid intressant att se de bästa deltagarna göra upp? Ja, men då funkar det ju inte att nationella förbund ska lägga krokben för deltagarna och förhindra de som klarar kvalgränsen att vara med. Om man skulle bara radera alla nationella kvoter och låta de bästa vara med oavsett nationer så skulle det kanske bli 20 jamaicaner i sprint och inte en enda svensk. Ja, och än sen då? Varför skulle det vara mer fel än att två jamaicaner eventuellt skulle byta till svenskt pass?

Ju längre jag sprang desto fler knasiga ologiskheter dök upp i skallen kring OS. Allt från nationskvoterna till åldergränser i fotboll och inte minst att man kan få ha undtantag för ett par spelare. Varför det? Påminner mest om när hockeyn inte fick ha med NHLspelare förr. Det raderades.

Tempot ökade i takt med irritationen och när jag insåg det slog mig tanken. Hur fan skulle jag känna om jag var Mikael Ekvall och hade slitit flera timmar om dagen i en massa år och presterat bättre maraton tid än någon annan svensk på 25 år och ändå inte få åka till OS (något som andra fått göra på sämre tider förr) bara för att missa en godtycklig svensk hittepågräns med ett par futtiga sekunder. Jag hade definitivt varit mer förbannad än nu. Efter fem kilometers löpning och med en dryg kilometer kvar var jag nu nere under 4:30fart. Då på den cirka en meter breda stigen dök det upp en mountainbikare i full speta runt en krök nåt tiotal meter framför mig. Jag låg i vänsterkanten och så honom komma rakt mot mig. Reagerade på reflex och hoppade över på andra sidan för att inte bli överkörd. Det var lite felval för det var en svag ytterkurva och eftersom han kom i typ femtio kilometer i timmen fick han sladd i rullgruset och gled över hela promenadstråkets bredd mot mig fanns inget annat att göra än att hoppa upp i hallonriset och svära.

Jag fick ur mig något vackert och genomtänkt i stil med ”Förbannade cykeldåre, hitta nån bättre väg. Idiot!”. Nu gick jag upp i högvarv och kanske kan närmade jag mig lite av den vrede man kan känna om man skulle man slitit för en OSbiljett och rånats av pamparnas godtycke. Något tiotal meter längre fram mötte jag på en familj med barn som också undgått att träffas av cykeldåren och jag är vagt bekant med en av dem som ropade till mig ”Det där väl väldigt nära ögat eller hur?”. ”Ja, det var förbannat nära, hade jag varit snabbare i reflexerna hade jag gett den fan en spark eller nåt”, svarade jag. Hade varit onödigt, men med adrenalinet kokande så menade jag det just då och hade säkert delat ut en smäll och jag varit så millisekund snabb. Vilket jag lyckligtvis inte var. Med detta inte sagt att jag tycker att cyklister är idioter, men de som cyklar i tävlingsfart på promenadstråk och gångstigar i naturområden är hänsynslösa fartdårar som borde bort. har man inte överblick och kontroll har man ingen rätt att utsätta promerande, barn, hundar löpare och annat för krock i full fart.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: