Smärtsam morgonrunda

Att vara positiv har verkligen varit mitt måtto i år, men just nu orkar jag inte. Ändå sedan jag opererade för cancern har jag haft tilltagande huvudvärk. I början var den knappt märkbar, men den har växt till sig allt mer. Sedan jag började jobba full tid har den ökat rejält från mitten av veckan och framåt. Jag har tolkat det som att jag kanske inte orkar helt enkelt. Sen har den ebbat av under helgen. Den här veckan slog den till så kraftigt att igår eftermiddag hade jag lite svårt att läsa text på mobilen och under ett möte ville orden inte komma ur munnen i rätt ordning. Jag visste vad jag skulle säga, men jag hörde en helt annan gröt komma ut. Sen dess bara växte huvudvärken och den väckte mig tre gånger i natt. Jag gillar inte att springa på morgonen, men det har hjälpt mot huvudvärk förr i tiden så jag tvingade mig ut klockan 6 idag.

Huvudet värkte och ett lätt duggregn föll när jag masade mig fram i sexminutersfart i tunga blöta mysbyxor. Efter cirka 500 meters plågor utanför byggplatsen blev jag passerad av en bekant på cykel som ropade sa, ”god morgon”. Jag svarade att jag faktiskt tyckte att det var en skitmorgon så här långt. Huvudvärken släppte inte under den första kilometern, men under den andra sjönk den en aning och hoppet steg. Den fortsatte sjunka under den tredje, men förändrades inte mycket mer under den fjärde. Jag blev inte av med huvudvärken helt, men löprundan tryckte väl ner den till en fjärdedel av vad den var före rundan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: